”Hur vet vi att vi verkligen förstår något? Det är när förståelsen förändrar oss.”
Tänk på den där meningen. Verkligen gå på djupet. Vad säger den? Stämmer det? Kan det verkligen vara så? Är det inte lite väl enkelt? Eller för svårt kanske?
Det är när förståelsen förändrar oss.
Testa och se om det stämmer, ta lite vanliga vardagliga ”sanningar” som florerar.
Jag vet att det är bra att röra på mig. Rör jag tillräckligt mycket på mig för det?
Jag vet att det är bra att äta sunt, inte för mycket, inte för lite, inte för ensidigt. Äter jag sunt för det?
Jag vet att det inte är bra att röka. Har jag slutat röka för det?
Jag vet att det inte är bra att flyga med tanke på klimathotet. Har jag slutat, eller dragit ner på mitt flygande för det?
Jag vet att det är bra att återvinna konservburkar och tidningar, glödlampor och inte minst batterier. Gör jag det, fullt ut, för det?
”Hur vet vi att vi verkligen förstår något? Det är när förståelsen förändrar oss.”
Slut efter den dagliga morgon-Sjuan
För egen del så stämmer det. Jag kan se hur vissa saker har skiftat i mitt liv, från en intellektuell förståelse, till en faktisk, levd och upplevd förståelse. Som dessutom, i de allra flesta fall (alla?) inte är tillnärmelsevis så jobbigt som det är att vara fast i ”förstadiet”, då jag vet allt jag borde, skulle, måste, men likförbannat inte lyckas förmå mig till alla dessa borden, skullen och måsten.
Så hur sker skiftet då?
Ja, däri ligger kanske utmaningen?
Och precis som med det mesta, så är det sant att skiftet sker när det sker. När insikten slår in. När beslutet fattas, och världen upplevs från en annan utgångspunkt, där det som tidigare var, liksom bara löses upp, som dimma. Och ju mer jag ”gör” för att putta mig själv över från ett paradigm till ett annat, desto mer sätter jag mig själv i vägen för det som kommer att ske. När det sker. Helt av sig själv.
Har du, liksom jag, upplevt denna typen av paradigmskifte inom dig själv, som gör att världen helt plötsligt ter sig helt annorlunda, och det är svårt att ens förstå att man nånsin upplevt den på ett annat vis?
#Blogg100-utmaningen 2017 – inlägg nummer 32 av 100.
Boken ”Bortom tanke” av Patrik Rowinski.
Svenska inlägg här, engelska på helenaroth.com.
HERO - the coach 
Ja, jag har upplevt flera skiften. Men den allra bästa är nog då jag insåg att jag inte längre vill bli förknippad med alkohol. Det är så passé i mitt liv och det har fått så många insikter att landa inom mig. Jag mår som en prinsessa. Jag trivs med mig själv varje dag nu i både vått och torrt. En fantastisk känsla av självtillräcklighet som jag aldrig vill överge för några glas guldkantade vin på helgen.
Ja det har jag verkligen Helena! Och det tar aldrig slut. Ständigt nya paradigmskiften. Vilket arbete!
Jag lärde mig, under min terapeututbildning, bland mycket annat, att terapin sker mellan sessionerna. En måste putta sig själv mellan gångerna så att skiftet till slut kan ske. ”Helt av sig själv”.