Varje söndag under 2015 har jag tipsat om en podcast, antingen ett specifikt avsnitt som jag gillar extra mycket eller en hel podcast-serie, och det tänker jag fortsätta med. Men alla de tipsen är på engelska och jag lyssnar ju på svenska poddar också, som jag gärna skulle vilja rekommendera, så jag har beslutat mig för att tipsa dig om ett antal svenska poddar jag lyssnar till.
Jag har tipsat om #100procentpodden, #vågapratapodden och Ledarkanalen hittills, alla tre är nya poddar skapade av vänner till mig. Men nu så går jag på en gammal trotjänare. För det kan inte vara många svenskar som missat Värvet med Kristoffer Triumf. Jag skulle säkert kunna hitta något annat svenskt podprogram att tipsa om, men så lyssnade jag till avsnittet med Seinabo Sey och blev så förtjust. Inte minst pga hennes rekommendation i slutet. Stämmer på pricken in på hur min personliga utvecklingsresa kunnat ta fart, när jag började göra som Seinabo rekommenderar dig att göra – då du! Då fick min personliga utvecklingsprofil en närmast exponentiell profil.
Ju mer jag reflekterar kring detta, ju tydligare framgår det för mig just vilken enorm brytpunkt det var för mig, den gången jag för första gången förstod att jag inte måste vara hård mot mig själv. Att det fanns ett val. Att jag kunde välja att vara varsam i min inre dialog. Därmed fick mitt liv en helt annan inriktning och en väldigt annorlunda ton.
Har du upplevt något liknande i ditt liv?
HERO - the coach 
O ja, händer titt som tätt. Dock mer som Kübler-Ross modellen med den förändringskurva, eller humörkurva som jag föredrar kalla del, som Will Myddelton presenterar i http://myddelton.co.uk/post/119451919228/the-change-curve.
När jag läste blogginlägget så blev det glasklart att den kurvan beskriver min utveckling väldigt bra. Framförallt biten från chock till acceptans kunde jag snabbt identifiera att jag befann mig i mellan 1999 och fram till någon gång i våras. Nu är jag utan tvekan i integrationsfasen med omvärlden.
Det riktigt intressanta är dock att den här kurvan även beskriver hur jag nu tar till mig ny kunskap. Att i början går det lätt, men när nivån höjs för snabbt så kommer chocken då det blir för mycket, ifrågasättande utifrån hur den nya kunskapen påverkar det jag redan vet som då behöver justeras utifrån dom nya parametrarna.
Just den justeringen är en rätt krävande process eftersom varje omvärdering och justering av det jag trodde jag redan visste skapar en kedjereaktion, fast spretande i alla möjliga riktningar.
Det häftiga är när den processen fått fart, då blir det riktigt intressant. Det är då jag upptäcker hur användbar den nya kunskapen redan är, då den blir integrerad med den jag redan har.
Skillnaden är att som inlärningsprocess så kan min vandring utmed kurvan handla om allt från minuter till dagar och veckor beroende hur omfattande den nya kunskapen är och hur stor kontrast den har till den jag redan skaffat mig.