Du vet hur det är.
Har inte tid. Orkar inte. Pallar inte. Tar det sen…
Men så säger den inre rösten Fast du skrev upp i kalendern och bloggade häromdagen om att du skulle, minns du? och Jo. Klart jag minns. Så visst, jag sätter mig väl en liten stund då.
… och sen fastnar jag.
Börjar bläddra i Helvetesveckan för att ge mig i kast med inledande förberedelser… och ett tu tre har det gått en dryg halvtimme och jag är helt inne i det. Pennan löper över papprena, jag skriver ner små tankar om vad jag kan tänka mig att ha i fokus under min kommande helvetesvecka, sånt jag är nöjd och missnöjd med i livet, vad jag åstadkommit så här långt i livet, och hur en-dag-i-mitt-liv ser ut just nu. 
Reflektioner kring Helvetesveckan 2020, från såväl förberedelser som genomförande och inte minst från efterdyningarna. Farhågor, förhoppningar och nyvunna insikter från skapade referenspunkter i livet.
HERO - the coach 
Alltså bara titeln får mig att gå i baklås. Varför frivilligt ha en helvetesvecka. Att få saker gjorda, däremot, är jag hyfsat bra på.
Hahaha – tja du, det kan en undra!
Jag läste den… för länge sedan. Kände att utmaningen skulle bli för stor. Men ser med spänning fram mot att följa dig!
Ha ha ha – igenkänning hos på både mig själv och i mina klienter om det där med Har inte tid. Orkar inte. Pallar inte. Tar det sen…
Blir grymt nyfiken på boken, även om det låter som något som inte passar mig ett dugg. Är alldeles för vältränad på att pressa mig 😉 Men kanske just därför ska jag läsa?
Haha – tja du. Läsa kan en ju alltid, sen kan du ju skapa dig en helvetesvecka som passar (och utmanar) dig? Eller inte. Jag menar, det valet finns ju också!