Världar krockar i en lyxsvit

Det har runnit mycket vatten under broarna sedan Dominique Strauss-Kahn, dåvarande chef för Internationella Valutafonden anklagades för att ha försökt våldta en hotellstäderska. Många skandaler, många övergrepp, många liv som förstörts.

Den tredje krönikan från Rebecca Solnits Män förklarar saker för mig handlar just om detta. Kapitlet har rubriken Världar krockar i en lyxsvit, med underrubriken Några tankar om internationella valutafonden, global orättvisa och en främling på ett tåg.

Inledningen är kraftfull. Andra paragrafen kommer här i sin helhet:
Hon hette Asien. Han hette Europa. Hon hette tystnad. Han hette makt. Hon hette armod. Han hette rikedom. Hon hette Hon, men vad ägde hon? Han hette Han, och han utgick från att han ägde allt, inklusive henne, och han ansåg att han kunde ta henne utan att fråga om lov och undan några efterverkningar. Det var en väldigt gammal historia, men slutet på den hade förändrats lite grand under de senaste årtiondena. Och det här gången skakar följderna om en massa grundvalar, som allesammans uppenbarligen behövde skakas om. 

Hon fortsätter: Chefen för Internationella valutafonden står åtalad för sexuella övergrepp. Om den termen gör dig förvirrad kan du ta bort ordet ”sexuella” och bara koncentrera dig på ”övergrepp”, på våldet, på hur en person har vägrat att behandla en annan person som en människa, på att han har förvägrat någon de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, rätten till kroppslig integritet och fysisk trygghet. ”Människans rättigheter” var ett av den franska revolutionens stora fraser, men det har alltid varit diskutabelt huruvida den inbegriper kvinnans rättigheter. 

Ord och inga visor, och det som Solnit gör, om och om igen i boken, när hon samlar alla dessa krönikor hon skrivit under ett flertal år, är att hon knyter ihop säcken. Hon vägrar se varje enskild händelse som just det, en enskild händelse. Hon bistår mig, sida upp och sida ner, med att ge mig bilder som sammantaget ger mig en helhetssyn på kvinnoförtryck och maktmissbruk, allt för att urskilja mönstren som förenar kvinnoförakt, trakasserier, näthat, våldtäkter och mord. Så är det formulerat på bokens baksidestext, och det är också det jag får mig till del som läsare.

Inspirerad att fortsätta blogga på temat från #blogg100 2017 bjuds du här på min tredje bokreflektion kring boken ”Män förklarar saker för mig” av Rebecca Solnit. Jag har för avsikt att blogga en bokreflektion för varje kapitel:
Män förklarar saker för mig
Det längsta kriget
Världar krockar i en lyxsvit
Till hotets lov
Gammelmor Spindel
Woolfs mörker
Kassandra bland kräken
#YesAllWomen
Pandoras ask och den frivilliga poliskåren

11 tankar på “Världar krockar i en lyxsvit

  1. Pingback: #YesAllWomen – feministerna skriver om berättelsen | HERO – the coach

  2. Pingback: Kassandra bland kräken | HERO – the coach

  3. Pingback: Woolfs mörker: att bejaka det oförklarliga | HERO – the coach

  4. Pingback: Gammelmor Spindel | HERO – the coach

  5. Pingback: Det längsta kriget | HERO – the coach

  6. Pingback: Män förklarar saker för mig | HERO – the coach

  7. Pingback: Till hotets lov | HERO – the coach

  8. Ibland känner jag mig stum inför dessa berättelser. Under 40 år har jag försökt berätta för andra män om det strukturella övergreppen mot kvinnor, eftersom jag inte känner en kvinna (som jag lärt känna på djupet) som inte utsatts för någon typ av manligt sexuellt övergrepp. Men ändå blir jag chockad när jag hör berättelserna. Det strukturella, det ihärdiga, det ”vanliga” i hur våra roller är förvånar mig lika mycket idag som igår. Och jag blir djupt ledsen.

    Sedan hoppas jag att jag själv inte utsatt andra för något som liknar övergrepp, men är osäker på hur en uppfattas i det sociala spelet. Att försöka respektera alla människor är liksom grunden. Men svårt för oss alla. Kärlek – människokärlek – respekt hänger liksom ihop, utan respekt blir det svårt att hålla av någon. Och jag tror att just bristen på respekt är grogrunden för alla övergrepp.

    • ”jag inte känner en kvinna (som jag lärt känna på djupet) som inte utsatts för någon typ av manligt sexuellt övergrepp”

      Det är ju just det. Och vet du – jag undrar hur vanligt det är att man (ja, just män) vågar se det?

      Att göra det bästa vi kan, det är det vi kan göra, och med en utgångspunkt i kärlek och respekt tror jag det blir bättre än det blivit annars, så fortsätt så, du kloke.

  9. Det är så vidrigt med dessa maktstrukturer. Med kvinnoförtrycket. Med objektifieringen. Metoo satt saker i rörelse, det gäller att det inte stannar. Att i samtal visa på strukturer som behöver ändras.

    • Jag tror inte det kan stanna, ärligt talat. Lite som att det är omöjligt att ”avknäcka” läskoden när man väl lärt sig (med mindre att man inte skadar sig allvarligt eller dylikt). Och även om boken gör mig rent chockad emellanåt, så är Solnit tydlig med att det rör sig framåt, det blir bättre. Om än långsamt.

Kommentera här/Please comment here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.