”Du behöver inte ens lämna rummet. Förbli sittande vid ditt bord och lyssna.
Försök inte ens lyssna, bara vänta, var i stillhet med endast dig själv.
Världen kommer att erbjuda att demaskeras inför dig,
den har inget val,
den kommer att rulla runt i extas vid dina fötter.”
– Franz Kafka
Så här sitter jag. Och lyssnar. Eller inte ens det.
Väntar, i stillhet med mig själv.
Väntar på att världen ska demaskeras, krackelera?
Nya upplevelser framför mig, nya vyer som väntar.
Andas in, andas ut. Svårt undvika att lyssna. Grannens bil som startar. Fågeln som kraxar utanför de öppna sovrumsfönstren. Skatan som säger Katt – Katt – Katt. Hjärtats slag, pulsen kännbar inom mig. Någon slår igen en dörr och vinden drar i rullgardinen; där kör bilen.
#Blogg100-utmaningen 2017 – inlägg nummer 64 av 100.
Boken ”Bortom tanke” av Patrik Rowinski.
Svenska inlägg här, engelska på helenaroth.com.
Stilla stund ruvar
värmer en skör själ inåt
att kläckas i tid.
#haiku /Gunnar
Inte underligt att jag saknade dina kommentarer när du var off the grid ett par dagar i helgen! Tack.
Vad gör stillheten med dig då?
Öppnar upp för att höra, uppfatta, förstå, förundras över så mycket mer än det som ”springer mig förbi” när allt bara är busy busy, på något vis.
Ja! Mer av det – som jag kallar att bara sitta och glo – behöver vi. Varje tom stund vill fyllas med skärm ”för nöjes skull”. Men vi behöver verkligen tomglo också. Hur ska vi annars höra vad livet eller gud (eller vad vi nu kallar det) säger?
Jamenexakt! Har bloggat om det med. 🙂 Nångång, nånstans…