”I samma ögonblick vi inser hur övertygelser uppstår (själva processen bakom) har vi upptäckt att vi har kapaciteten att ifrågasätta deras övertygande röster och det som de föreslår. Vi kan upptäcka att runt våra övertygelser finns det ett utrymme.”
Deras övertygande röster.
Igenkänningen stor. Enorm.
För oj så övertygande de inre rösterna kan vara!
Den enkla frågan Gagnar detta mig? är en fråga jag ställt mig, tusentals, tiotusentals gånger, och tack vara den vanan, har det blivit så mycket lättare för mig att se bortom övertygelsens övertygande inre röst. Att nå utrymmet som finns runt om dem, att vidga perspektivet, om så bara en smula. Det räcker. Så fort det blir en liten glipa mellan övertygelsen och… och? Ja, och vad? 
Det är ju just det – när glipan uppstår tappar världen sin förmåga att framstå som enkom svart eller vit. Det infinner sig ett tvivel, en möjlighet, något annat kan ske, kan uppstå. Gråa nyanser smyger sig in, så fort glipan uppstår och ljus och mörker börjar blandas.
Rumi säger något liknande:
Bortom alla idéer om rätt och fel finns en äng. Låt oss mötas där.
Möter du mig på ängen?
#Blogg100-utmaningen 2017 – inlägg nummer 63 av 100.
Boken ”Bortom tanke” av Patrik Rowinski.
Svenska inlägg här, engelska på helenaroth.com.
HERO - the coach 
Pingback: Tankar som bara är tankar | HERO – the coach
Perspektiv. Att hela tiden lära mer innebär ju också att perspektivet blir annorlunda. Upptäckte för en hel del år sedan att jag helt enkelt slutat vara tvärsäker. Och inom språkvetenskapen är det ju fler som faktiskt snarare säger att språkbruk och ordval är individuellt och accepterat än de som hävdar att saker och ting antingen är sanna eller fel. Ta orden de eller dem till exempel…
Nå. Den där ängen, finns den verkligen?
Oh, jag med!! Och jag som var den mest tvärsäkra av dem alla. En vän som känt mig sedan mellanstadiet sa för nga år sedan ”Du som var så svart/vit, är nu bara gråskala!” och det var en så härlig komplimang och ett slags bevis på att det märks, det som jag känner inombords.
Och ängen. Tja… varför inte? 🙂
Och du – ett tips: https://herothecoach.com/2014/01/26/certainty-and-doubt/ Tror du skulle gilla den podcasten!
Jag vill gärna möta dig på ängen. Vill gärna vidga mitt perspektiv och komma förbi rätt och fel. Jag kämpar på. Jag lyckas inte allt. Men jag tror att om man fortsätter försöka så kommer man en liten bit i taget på väg.
Det är det enda sättet att komma vidare, ett steg i taget. Att försöka, och försöka, och försöka. Om och om igen.
Jag har på många plan lagt bort Rätt/Fel från mitt liv, men på vissa andra bitar är det svårare. Så vi försöker. Tillsammans! Och möts emellanåt på ängen!
Jag önskar att jag också kunde det. Men försöker, det gör jag!
Det kan du. 🙂
Och här får du lite mer inspiration på resan: https://herothecoach.com/2013/02/22/rattfel/