Och nu, nu är jag där. Har nu mediterat 279 dagar i rad, och alltså kommit ett steg förbi förra rekordet. Dag ett, dag två, dag tre… Ett steg i taget, en dag i taget, och hux flux har jag 279 dagar i rad under bältet, så att säga.
Tänk vad som blir möjligt när man tar det ett steg i taget. Faktiskt allt. Det är ju faktiskt så livet levs. Ett ögonblick i sänder, och i varje stund finns det en valmöjlighet. Det finns en inneboende möjlighet i varje stund, i varje dag. Varje andetag jag tar ger vid handen att något kan ske. Eller inte. Valet är mitt.
Medvetenheten att valet är mitt, är i mina ögon det som gör skillnaden mellan om jag lever livet som ett offer för omständigheter eller som skaparen av mitt liv. Det förunderliga i det är ju att även om jag väljer offerkoftan så ÄR jag ju faktiskt skaparen av mitt liv, med den viktiga distinktionen att jag väljer passivitet, jag väljer att inte själv styra, utan maktlöst låter mig föras fram i livet av andra krafter. Krafter som jag kan nyttja för att föra mig dit jag vill, men som jag – passivt – istället låter föra mig dit de vill… Fast vill och vill? Snarast är det som att sitta på stormigt hav i en jolle med uppspänt segel och inte styra, utan bara låta vindarna avgöra destinationen.
Det är inte mitt val.
Jag väljer att aktivt möta och därmed skapa livet. Ett steg i taget, och sen ett till. Vad väljer du?
Jag läste nånstans att det tar tre veckor att etablera en ny vana. Efter tre veckor är den inkörd. 21 gånger om det är något man ska göra en gång om dagen. Tur att föräldrarna lärt en från början sånt där viktigt vanemässigt som att borsta tänderna. Det är svårt att få in nya goda vanor som vuxen. 279 dagar i rad – imponerande! Väl etablerad vana!
Och sedan dess har jag bara fortsatt, så idag, den 24APR2017, gjorde jag min sjuhundrade Headspace-meditation på raken!
Så inspirerande och det är verkligen så att om jag gör det som är bra en dag i taget så händer saker. Idag forsätter jag på det som är mitt syfte även om rädslor pockar på, wow meditation 279 dagar.
Och just idag, dryga året senare, har jag mediterat min sjuhundrade gång på raken! Som sagt, ett steg i taget gör verkligen skillnad!
Pingback: Tiden, denna gåva! | HERO – the coach
Klokt av dig!