– En fred i skydd av vapen, sade Anjalis.
– Ja, naturligtvis, någon annan fred finns inte så länge människan är ond.
– Ond är hon ju för att hon är rädd, sade Anjalis, och ju mer vapen det finns desto räddare blir hon.
*andas in, djupt, och låter blicken löpa fritt, ser ofokuserat mot horisonten så att det jag ser, snarast finns på insidan*
Ond är hon ju för att hon är rädd!
Tänk om vi inte var så rädda för rädslan?
Vad skulle vara möjligt då?
Hur mycket av allt det jag kan bli, allt det jag kan vara, det som är det bästa jag som är möjligt, skulle jag få tillgång till om jag släppte mitt krampaktiga tag kring rädslan; rädslan som fjättrar och fjärmar, förminskar och förhindrar?
#Blogg100-utmaningen 2017 – inlägg nummer 86 av 100.
Boken ”den som vandrar om natten” av Marianne Fredriksson.
Svenska inlägg här, engelska på helenaroth.com.
HERO - the coach 
Så svårt. Rädsla tar så snabbt över och börjar styra hjärnan. Jag undrar vad det är som gör vissa rädda människor ”onda” och andra inlåsta i sitt sinne och kanske till och med fysiskt för att de är rädda att lämna sina hem av ångest för allt möjligt?
Tja. Vem vet. Och jag vet inte ens om vi (eller jag) behöver veta. Däremot tror jag alla hade mått gott av att förstå hur tankar uppkommer och att man faktiskt inte måste ta dem på blodigaste allvar, framför allt inte om man mår kass av dem.
Tro inte allt du tänker, oftast är det inte sant. Ingenting är ”sant”, vi ändrar oss hela tiden. Det som var sant för mig för några år sedan är det inte längre. Det mesta vi är rädda för är alltså fantasifoster. Men vad hjälper det? Fork hänger fast vid sina fantasifoster som om det gällde livet, och det gör det ju. För dem. 🙂
Exakt! Och ju mer man vänjer sig vid att inte ta sina tankar på allvar desto härligare blir livet att leva! 🙂
Ja, jag har aldrig trott på att det finns så många onda människor, om ens några. Däremot finns det alltför gott om rädda människor, i stort och smått. Viktigt att vi vågar tänka tanken om vad som skulle hända om vi inte längre lät oss fjättras vid vår rädsla, tack!
Håller med dig. I allt.
Var god!