Eftersträvar du komplett samsyn?

Gårdagens blogginlägg om en lärares vardag har, tyvärr, endast lett till igenkänning. Hittills inte en enda som hört av sig och sagt att det där inte överhuvudtaget är likt en lärares vardag. Och det är synd, hade så gärna haft fel!

Imorse pingade Mikael Bruer mig på Twitter:

Jag gladdes (samtidigt som jag önskade att jag haft fel, som sagt), tackade, och sedan fortsatte vi prata lite grann, om det där med samsyn:

Och här nånstans landade en insikt om samsyn som en duns i magen på mig:

För så är det. Jag eftersträvar inte komplett samsyn. Vore riktigt läbbigt att träffa någon som i allt – ALLT! – tycker som jag. Och vad mer är, jag tycker ju inte som jag alltid heller! Så jag är inte i samsyn med mig själv alltid, med jämna mellanrum. Det beror bland annat på min sinnesstämning, och vilken tanke jag för tillfället slås – eller förförs? – av. Jag står för det jag säger och tycker, men samtidigt erkänner jag villigt att jag inte alltid fortfarande tycker som tidigare tyckt eller sagt. Och så vill jag ha det. Jag ser det som ett bevis för att jag utvecklas, för att mina åsikter slipas och skärps, att jag inte likt en åsna envist håller fast vid en uttalad ståndpunkt, utan tillåter mig att växa, expandera, i tanke och åsikt.

Samtidigt så uppskattar jag att nå samsyn i samspel med andra, det ger en bra utgångspunkt för framtida avstamp. Kan funka lite som en given koordinat, som man kan gå tillbaka till vid behov. Det var nog en av anledningarna till att jag blev glad över samsyn med Mikael Bruer kring det orimliga i en lärares vardag.

Eftersträvar du komplett samsyn?

4 thoughts on “Eftersträvar du komplett samsyn?

  1. @HERO_Respondi nä, du har helt rätt. Så här borde inte beskrivningen se ut alls. Hur fasen ska våra ungar kunna må bra om vi inte gör det?

    Helena. Du vet och jag vet att omständigheterna har inget att göra med hur vi mår. Vi båda vet att det är möjligt att må bra mitt i stormen.
    Den kunskapen har alla och beskrivningen av hur vi känner igen den kunskapen finns inte i någon läroplan. Där har vi en mission. Och en vision. Att den ska komma in i en läroplan så tidigt som möjligt i skolan.
    🙏❤️😎

    • Mmm. Jag vet Iwan. Jag vet skillnaden mellan overwhelm och overload. Jag tycker mig se en herrans overload för personalen (och eleverna) i skolan idag. De som går in i väggen osv är de, skulle jag gissa, som oxå upplever känslan av overwhelm. Och den är förståelig, även om den inte kommer från själva arbetsuppgifterna i sig utan från våra tankar kring omständigheterna.

      Har fått nys på ett par lärare som inte känner igen sig i känslan jag förmedlar här, och min tanke är att de just har en annan känsla inför det som ska göras, helt enkelt. Mycket vunnet där, MEN jag tycker samtidigt att det ÄR en orimlig arbetsbelastning, oavsett om man känner sig överväldigad av den eller ej.

      • Håller med dig om arbetsbelastningen. För mig visar det på en brist på händer i organisationen. Nånstans har ekvationen imploderat och i längden blir det ohållbart.
        Vad kan Skolvåren göra för att påverka beslutsfattarna i en ny riktning?

      • Jag & andra med mig lyfter grundfrågan som #skolvåren bygger på #VarförSkola, för att förhoppningsvis få fler att se och inse vikten av att ta ett helhetsgrepp. Men yup, väl formulerat där, imploderat och ohållbart!

Kommentera här/Please comment here

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s