Om du får höra
”Sluta svär! Jag tycker inte om det!”
eller
”Jag märker att du svär mycket. Jag uppskattar det inte eftersom jag tycker det är både otrevligt och något jag helst skulle vilja slippa höra. Vad säger du om att försöka dra ner på ditt svärande, eller sluta helt?”,
hur reagerar du då? Är det någon skillnad? Hur förändringsbenägen blir du av dessa två bemötanden?
För att förändring ska bli varaktig och på riktigt, tror jag den måste komma inifrån, bero på egen inspiration och vilja, bli något jag Vill snarare än något jag upplever att jag Måste.
För handen på hjärtat – skulle inte det förstnämnda få dig att bli ungefär tre år (oavsett om du i verkligheten är 10, 50 eller 100 år gammal) och säga/tänka ”Nej så fan heller att du ska styra över mig!” medan det andra exemplet kanske skulle få dig att börja fundera över vad du uttrycker och hur?
HERO - the coach 
Har en dåligt ordförråd svär en mycket sades det förr. Men det stämmer inte helt.
Tilltal 1: Jasså, det tycker du, du har nog en poäng där.
Tilltal 2 faller så naturligt in. F …. så uppstod delade meningar sinsemellan.
(Helena, jag bloggar på ny plats nu)
Bra tankar Helena!
Förändring är lika svårt som det är lätt 🙂
”We only make changes out of 2 reasons. Desperation or Inspiration” — Dan Peña
Du har så himla rätt i det du skriver Helena.
Dessutom vill jag lägga till att vi föds med bara två måsten i livet. Alla andra lär vi oss på vägen. De vi föds med är att vi måste dö och att vi i varje enskilt tillfälle måste välja.
I den situation du beskriver skulle jag också ta tillfället att göra en deal med den som ber mig dra ner på svärandet eller den förändring den nu ber mig göra och fråga om vi kan ha ett samtal om vad som skapar dennes upplevelse av att jag svär för mycket. På så sätt kan vi båda lära oss något av varandra.
Tack för dina dagliga blogginlägg. De ger mig nya tankar varje dag.
Ha det bäst. ❤
//IwanK
Tack för återkopplingen vännen – tänkvärt i sig!!