När Pop var inlåst i ett garage i närheten och var borta i dagarna sex var det nervöst och oroligt, många tankar snurrade i huvudet och få av dem var särdelen hjälpsamma. Mest snurrade tankar som Kommer vi nånsin hitta Pop igen? Var kan han ha tagit vägen? Kanske är han död, överkörd i något dike nånstans? även om de stundtals fick sällskap av tankar som Det ordnar sig nog, han kommer tillbaka! och andra varianter på lyckliga slut.
När han så väl dök upp igen var lyckan så klart stor, och lättnaden än större. Allt gott! Fick dock flera tips på att skaffa honom en GPS för att, i händelse av att han försvinner igen, kunna se var han håller hus. Googlade, funderade, bestämde mig, ångrade mig, googlade ännu lite till och landade till slut i ett beslut att införskaffa en GPS (snarast än en pejlare som jag först var inne på) till honom. Så jag la en order, och beställde i samma veva ett kontantkort till mackapären.
Jag hämtade paketet och fluktade snabbt på instruktionerna… och sen blev det liggande en vecka eller två, för gisses, inte var det så användarvänligt det där inte. Till slut tog jag dock mig själv i kragen och la en timme på att med pytte-skruvmejsel öppna GPSen, installera SIM-kortet, skruva ihop allt igen och sen påbörja det riktiga finliret: att aktivera SIM-kortet i GPSen och få rätt på alla inställningar, ståendes ute i trädgården för att ”ge GPSen så bra kontakt med satelliten som möjligt”.
Sen dess har Pop på sig sitt GPS-halsband närhelst han går ut, och när han kommer in så tar vi av det, för den är ju snäppet klumpigare än ett vanligt halsband. De första dagarna aktiverades GPSen var 60e sekund vilket gjorde att jag i appen jag laddat ner till fånen kunde se Pops rörelsemönster (förvånande nog i princip inom ett kvarter hemifrån, det hade jag inte riktigt tippat!), men det kostade batteri så nu har jag GPSen i sova-läge utom när jag är nyfiken på var han håller hus. Då öppnar jag appen, trycker på lokaliseringsknappen, får en position och skickar sen Sleep123456 time till GPSens SIM-kort, varvid den prompt skickar tillbaka sleep time ok innan den somnar igen. Nu går det mindre batteri och jag laddar GPSens batteri i princip varannan natt.
Katten Pop verkar överhuvudtaget inte brydd av att han har en svart liten klump på sitt halsband, och jag kan sova lugnare om nätterna. Bra kombo!
HERO - the coach 
Jag är så imponerad att jag började läsa högt för min make, vilka toppenhjälpmedel det finns. Kan inte begripa att alla har sånt på sina katter i första han i stan, där jag bor ska ju hundar vara kopplade. Varje vecka letar folk efter sina bortsprungna katter i kommun där jag bor och det hittas döda påkörda katter. Aldrig att jag skulle släppa ut min katt i den trafiken om jag nu hade någon, har haft för länge sedan, men han var innekatt.
Toppenhjälpmedel var ordet!
https://www.kjell.com/se/sortiment/mobilt/gps-och-tillbehor/tracker/tractive-gps-tracker-for-barn-och-husdjur-p97312
Jag har denna till min vovve!
Helt underbar och jag får var 5:e minut en position. Men vill jag få realtid, så trycker på en knapp och den uppdaterar hela tiden. Kan även sätta på ljud och ljus om jag behöver leta i mörkret. Betalar en månadsavgift och behöver inget simkort, då den fungerar med alla operatörer hela tiden.
Är mycket nöjd. Så fort vi går t åcker halsband med GPS på.
Tack för tipset – bra att veta att det finns alternativ som (också) funkar!
Vilket utmärkt hjälpmedel! Älskar tekniken som bidrar till mindre oro, enklare vardag och utökad kunskap. Den GPS:en tickar ju i alla boxarna. Att se rörelsemönstret måste vara riktigt spännande. Att sakna sitt djur är så jobbigt och jag hoppas ni nu slipper känna det igen!
Hoppas jag med!
Ah! Inte ens tänkt på, men det hade ju gjort mig lugnare de dagar vår lille kisse var borta. Snacka att man hinner tänka …
Mmm. Jag försöker att inte lägga så stor vikt vid de där tankarna. Lättare sagt än gjort men övning ger färdighet även där!