Jag visste det ju. Att det skulle röstas igenom. Men hoppet är det sista som lämnar en människa, och jag, jag är bara en människa. En människa som hoppas. Men förgäves. Åtminstone denna gången. Nu vill det till att arbeta för att denna skamliga lägstanivå av asylrätt inte ska bestå, inte ska permanentas. 
Svårast att smälta är dock insikten att enkom fem riksdagsledamöter röstade mot partilinjen. F e m stycken. Vad säger det egentligen?
HERO - the coach 
Pingback: Ridå. Och omtag. | HERO – the coach
Kan bara hålla med, en sorgens dag…
A sad day indeed. It’s starting to smell in countries all over the world.
Reblogga detta på Dellumayiss.