Igår var jag hos Wivan, min Mastermind-compadre, som bor vackert i Stenskogen utanför Höör. Tog tåget upp och hade en hel dag inbokad med henne, utan någon egentlig agenda. Men att något skulle kreeras kändes ganska givet. Wivan har beskrivit dagen så fint på sin blogg, kolla in själv: http://wivansandberg.wordpress.com/2014/04/15/forsta-gronskan-i-bokskogen/

Mitt klisterverk, dvs, mitt sätt att nätverka, bottnar i kärlek. Delar av alla de tankefrön, anteckningar och idéer som fastnade på papper, något att spinna vidare på under våren!

Wivans balansakt för att fotografera några av de absolut första nyutsprungna bokbladen – som jag smakade, för första gången någonsin. Lite citrus-syrligt, med en tydlig grön smak, på något vis. Smaka vet ja, men passa på nu när bladen är alldeles ljusgröna och fint sladdriga liksom!

Blommande harsyra – vilken ljuvligt vacker liten blomster.

Jag och Wivan on top of the world – uppe på ett av hyggena.

Trollskog. Påminner om morfar. Får trevliga minnesbilder från svampplockning. Småland och soldattorp. Till höger ser ni Wivan ligga i backen och njuta av solen, bredvid henne de nyfiken yrvaket uppstickande ormbunksskotten som hon la ut i sitt blogginlägg.

Jag njöt till fullo av vår dag tillsammans, och det bubblar i mig av iver att fortsätta spinna på de tankar som väcktes, de idéer som kläcktes och den lust jag har att fortsätta leva och arbeta utifrån en mix, en blandning, lite av detta, det där och något tredje. Är inte våren fantastisk så säg – som har förmåga att väcka liv i så mycket?