Amen, sluta!

Ja. Det var vad jag sa, till honom, där han stod, vänd mot mig.

Amen, sluta! 

Jag var ute på en promenad, mitt på blanka dagen, och blev passerad av en medelålders man på cykel. Fortsatte bara gå, och ett tiotal meter längre fram stod han vid en korsande grusgång, lite i skydd av träd och buskar, men vänd mot mig.

BoldomaticPost_Insag-att-jag-faktiskt-inte-vMen, sluta, ska han ställa sig och pissa där, varför vänder han sig inte in mot träden åtminstone?, var tanken som flög genom huvudet, tills jag såg vad det var han faktiskt höll på med.

Men, gud, han står ju och onanerar!, tänkte jag innan jag brast ut i ett högljutt:

Amen, sluta!

Fortsatte bara gå, skakandes på huvudet, och sen insåg jag att jag faktiskt inte visste hur jag skulle bete mig i den situationen. Jag menar – vad gör man? Ringer polisen? Skulle jag slitit upp telefonen och tagit ett foto på karln?

Jag valde att avreagera mig genom att messa några vänner och maken, och sen var det liksom inte mer med det. Jag skrev medvetet inget i de lokala FB-grupperna, för jag bävar ärligt talat lite för vilka reaktioner det skulle kunna gett upphov till. Så i slutänden gjorde jag liksom inte ett dugg. Och det gnager, nånstans i bakhuvudet. Finns det något jag borde gjort som jag undlät att göra, både med tanke på mannen själv men också min/vår omgivning?

Jag menar. Jag kände mig inte hotad. Inte alls. Och jag är inte rädd för mina barns skull. Jag berättade för dem vad som hänt, mest så de ska veta att sånt här faktiskt händer. Fast det var första gången jag var med om det på snart fyrtiofyra år. Levt ett skyddat liv, bevisligen. Ganska skönt ärligt talat.

Men det som skaver allra mest är egentligen att jag inte fick ett val. Att jag blev indragen i någon annans utlevda sexualitet utan att jag var med på det. För bevisligen var det ju hela poängen, att jag skulle gå förbi där och kolla på honom. Eller? Jag har ju som sagt inte så mycket erfarenhet av blottare (korrekt term?), men varför skulle man annars göra som han gjorde? Och jo. Det stör mig faktiskt. Han fattade ett beslut, som rimligtvis borde varit mitt. Eller? Tänker jag snett? Vad hade du gjort i motsvarande situation?

5 thoughts on “Amen, sluta!

  1. Intressant tema. Berör våra innersta känslor om jag, du, vi, sexualitet, ensamhet, gemensskap, socialisering, individ, kränkthet, uttrycksfrihet, makt, samhälle, lagar, regler, våldsmonopol. Var går gränsen för Friskt och vad som är Sjukt?

    Blotraren är ett ”symboliskt” randfenomen vars djupdimensioner bäst samtalas om i privata rum med vänner.

    Problemet är ju ‘i huvudsak” inte blottarens existens (Förutsatt att hen inte är våldtäkrs-hen). Snarare berör frågan vår inre upplevelse. Och vad som djupt inne i oss triggar detta, uppenbara, övergreppsobehag.

  2. Nu är väl risken liten att jag råkar ut för samma sak, men jag hade nog gjort som du och ignorerat honom. För vad han ville ha var säkert uppmärksamhet och vad annat du än gjort, så hade han fått det…

  3. Förstår obehaget. 😦 knappast ett medvetet val av honom, så pass avvikande beteende indikerar något annat. Tänker jag.

    Kram!

    • Ja. Det kan du ju ha en poäng i. Men ett val av honom, om än kanske inte ett medvetet ett eller nödvändigt ett som är så enkelt att styra/kontrollera, kanhända.

      Tack!

Kommentera här/Please comment here

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s