Lärande i ett vykort

Dolt i högarna som hamnade i mangelkorgen fann jag två för-adresserade vykort till barnens fadderbarn via Barnfonden. La fram dem och minstingen nappade, ritade en tjusig teckning och skrev en kort hälsning på engelska till sitt fadderbarn, en pojke i Etiopien.

20130801-110500.jpgNär han var klar frågade han var frimärkena var. Jag sa att han först måste ta reda på hur mycket det kostar att skicka ett vykort utanför Europa, och efter lite grumsande (Ahhhh, jaaaag vet väl inte hur mycket det kostar??!!) så trillade han in på posten.se och en härlig stunds lärande följde på det. 12 kronor är svaret förresten. Lärandet tog inte slut där, för jag frågade honom då hur mycket det kostar att skicka ett vykort inom Sverige, och raskt kom Inrikes portotabell upp på datorn. 6 kronor kostar det. Så jag tog fram frimärken och frågade hur många frimärken som skulle sättas på vykortet om de är värda 6 kronor, och det var en barnlek för honom att räkna ut.

Efter vår promenad till brevlådan så insåg jag hur mycket lärandemöjligheter det finns i vår vardag, och hur jag, och kanske du med, underlåter att låta barnen göra själva. För som jag sa till Benjamin, jag hade varit tvungen att göra samma manöver vid posten.se för jag glömmer alltid bort vad gällande inrikes porto är för tillfället, och har inte koll på utomeuropeiska portotaxan heller för den delen.

Så jag är nöjd med mig själv för att jag inte tog över och gjorde det som varit enklast för mig själv (tagit reda på det alldeles själv), utan gav Benjamin de ledtrådar han behövde för att komma på svaret.

Tänk så mycket lärande det kan gömma sig i ett vykort, det är så fascinerande tycker jag. Lägger du märke till ditt eget lärande?

3 thoughts on “Lärande i ett vykort

  1. Ping: Mitt i prick! | HERO – the coach

  2. Ett bra exempel på hur lärande kan gå till och bör gå till. Om alla resurser och talanger togs tillvara för att skapa en skola som känns både lust-och meningsfylld för eleven -skulle vi få en skola i världsklass. Såvitt jag känner till har man aldrig samlat in goda idèer med syfte att tillgodose barnens behov av lust och lek..Detta trots att vi vet att en avspänd hjärna lär bättre medan rädda och spända barn inte lär in alls. Tendensen har varit att fortsätta i det system men själv varit elev i dvs med gamla metoder. Goda idèer har inte samlats in för spridning! Jag fick 42 tkr av min Icahandlare för bygge av en läcker minibutik (utdragbar kiosk) i min sjukhusskola (ALB) och samtliga barn hade förbättrade skolresultat när de kom tillbaka till hemskolan. De hade i snitt haft 3-4 lektioner/vecka! Några var bäst i klassen! Så lustfyllt blev lärandet! (
    (Att de fick gå in i en vuxenroll (kioskägarens) i sjukhusmiljö verkade också starkt terapeutiskt på barnen.) För några år sedan hade en vanlig skola i Västberga -utanför Stockholm – fått överta en nedlagd konsumbutik och upplåtit en lokal i skolan åt den och med elevernas hjälp byggdes hyllor, som fylldes med varor som vägts och prissatts. Klasserna bokade butiken och barnen fick olika roller där. Att sitta i kassan motiverade till matematikträning, visade det sig. Så kan och ska undervisning bedrivas!

Kommentera här/Please comment here

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s